Vad kan popularisera GM-grödor?

Frågan om morgondagens mat är mycket mer än GM-grödor, t.ex. beskrivs insekter ofta som en framtida resurssnål och miljövänlig proteinkälla. Om jag ska ha någon chans att få mycket uppmärksamhet till den här bloggen skulle jag börja odla insekter hemma, äta dem och fotografera det hela, som på bloggen Girl Meets Bug. För tillfället intresserar jag mig däremot mer för GM-grödor. Däremed inte sagt att jag har alla svaren, jag är bara en student. Jag kanske inte är den mest kvalifiserade persone att förklara hur växter använder dubbelsträngat-RNA och hur dubbelsträngat-RNA används i vissa GM-grödor. Men som sagt var det intresserar mig. En stor skillnad mellan de två ämnena är att det, mig veterligen, inte finns någon stor opinion som vill förbjuda folk att äta insekter, men en stor opinion stödjer förbud av alla GE-grödor, rakt av.

Det är inget att sticka under stolen med att allmänheten är emot GMO. Jag har själv påverkats av denna negativa inställning, någonstans i bakhuvudet finns alltid frågan: “Tänk om GMO är så hemskt som alla tror”. Allmänheten litar inte längre på vetenskapen. Här tänkte jag ta upp två scenario som skulle kunna ändra allmänhetens inställning. Jag kallar dem Freeman Dyson-scenariet respektive Josh Schonwald-scenariet, efter personerna jag först såg använda dem.

Freeman Dyson-scenariet bygger på Dysons extrem teknikoptimistiska (naivt teknikoptimistiska?) artikel Our biotech future från 2007. I den utvecklar han en ide som går tillbaka till hans nästan tio år äldre bok The Sun, the Genome and the Internet , han beskriver en framtid där bioteknik har “domesticerats” på samma sätt som datorer har gjort det. När datorer var dyra och bara användes av militären och myndigheter var de skrämmande. Idag när treåringar leker med surfplattor kraftfullare än militära superdatorer var för några decennier sedan, är det inte det minsta skrämmande. På samma sätt är bioteknik skrämmande när det bara är tillgänglig för stora företag, men blir mindre skrämmande i takt med att tekniken blir mer tillgänglig för allmänheten.

Utvecklingen för sekvensering av DNA jämförts ofta med utvecklingen för datorer. I båda fallen har snabbheten ökar exceptionellt och kostnaderna minskar lika fort. Dyson tar liknelsen med datorer ännu längre, genteknik kommer enligt honom att bli lika vanligt som hemdatorer. Han beskriver en framtid där barn tillverkar sina egna miniatyrdinosaurier. M.a.o. Dyson tror att genmanipulering kommer att bli accepterat, eftersom alla kommer att syssla med genmanipulering.

Josh Schonwald-scenariet har jag tagit från Schowalds bok The taste of tomorrow. Han argumenterar att en populär produkt kan ändra allmänhetens inställning. De GMO-produkter han nämner är bl.a. Golden Rice samt en GM-potatis med det svåröversättliga namnet Innate™ potatoes. Golden Rice/gyllene ris, riset som innehåller främmande gener för att kunna producera betakaroten och rädda barn från A-vitaminbrist, föreslogs redan på 1980-talet och en studie publicerad i Science i januari 2000 visade att det var möjligt att tillverka. Bjørn Lomborg menar att A-vitaminbrist har dödat 8 miljoner barn de senaste 12 åren, och gjort många fler blinda. Om sant, och om gyllene ris kan förhindra sådana tragedier i framtiden, kan nog allmänheten ompröva sina åsikter.

Innate potatoes beskriver Schowald som "anti-cancer" vilket är överdrivet. Bakgrunden är att jämfört med vanlig potatis innehåller Innate potatoes mycket mindre av aminosyran asparagin som tillsammans med socker kan bilda akrylamid. Detta görs utan att tillföra något främmande DNA, tekniken som används kallas RNA interference, och innefattar just dubbelsträngat-RNA. Mins ni larmet för kanske tio år sedan om akrylamid i chips och pommes frites? Det var just detta som det handlade om, men att chips gjorda av potatisen innehåller mindre, cancerogent akrylamid jämfört med vanliga chips gör de givetvis inte till hälsokost. Nyttigare, kanske, men inte hälsokost. Vad jag har förstått, kan vi inte ens säkert säga om någon människa har fått cancer av akrylamid i chips. Jag kan ha fel men potatisen imponerar inte på mig, åt andra sidan om någon vill läsa mer om den och vilka andra egenskaper den har, se här Q&A with Haven Baker on Simplot’s Innate™ Potatoes.

Jag vet inte om allmänheten kommer att tänka om när det gäller GM-grödor. Kanske kommer det långsamt att förändras helt enkelt eftersom tekniken långsamt blir vanligare, och mer och mer nödvändig. Icke att förglömma att tekniken är impopulär i Europa och Nordamerika betyder inte att den i framtiden inte kommer att användas i t.ex. Afrika och Asien. Det finns universitet i länder som Brasilien och Kenya, att det pågår forskning i Asien är väl tillräckligt välkänt för att jag inte ska behöva skriva ned det, de universiteten kan givetvis också utveckla GM-grödor. Eller som Dysons framtidsvision kanske det inte ens behövs universitet. Det jag säger är att det kanske inte kommer att spela någon större roll om tekniken populariseras här eller ej, den kommer ändå att användas i andra länder och säkerligen också av privatpersoner.

Hur genmodifierat ris kan rädda världen

Kort vill jag bara vissa upp mitt experiment med hydrokultur och ovanliga bladgrönsaker innan jag går över till huvudämnet. Den mindre växten är porltlak och bladet i förgrunden tillhör shiso*. Det är riktigt intressant, hydrokultur är odling utan jord, experimentet inspirerades av boken The taste of tomorrow av Josh Schonwald och båda grödorna nämns i boken. Portlak är särskilt intressant, inte bara för att den beskrivs som väldigt nyttig - omega-3-fettsyror som i fisk, mer betakaroten än i morot, m.m. - portlak är också en C4-växt och resten av detta inlägg kommer att handla om ett föredrag jag var på. Ett föredrag med Andreas Weber som bl.a. tog upp möjligheten att genmodifierad ris från en C3-växt till just en C4-växt. Något som är målet med det internationella projekt C4-rice. Och framförallt varför det, om inte skulle lösa problemet med krympande resurser och ökande befolkning, i alla fall skulle vara en del av lösningen.

Hur C4-växter skiljer sig från de vanliga C3-växterna är detta inte rätt tillfälle att gå in på, men i korthet, har C4-växter lagt till ett steg i fotosyntesen, nämligen en koldioxidpump. Detta gör de mer effektiva i varma klimat. Detta förklarar varför en åker med C4-växten majs i Filippinerna kan ha nästa dubbelt så hög avkastning som ett intilliggande fält med C3-växten ris. Just att majs är en C4-växt lär man sig förövrigt från Michael Pollans framgångsrika böcker om det amerikanska livsmedelssystemet, den som läst honom mins hur stor tonvikt han lägger på majs, att ett majsfält i Iowa är enormt produktivt. Jag vill t.o.m. minnas att redan Vilhelm Mobergs Karl Oskar var imponerad av majs. Och C4 fotosyntes är en delförklaring till denna enorma produktivitet, kanske förklarar det också varför avkastningen från världens majsfält fortfarande ökar medan avkastningen från fält med C3-växterna vete och ris står stilla.

C4-växter är inte bara mer produktiva, de är också bättre på att använda vatten, kväve och fosfor. Färskvatten är en bristvara på många håll i världen, kväve kommer ifrån den energikrävande Haber–Bosch process och fosfor bryts i gruvor och är en ändlig resurs. Jag vet att GMO är kontroversiellt, att många har starka känslor emot det, men kan du för ett ögonblick glömma all skräckpropaganda du har hört om GMO, bortse från allt Greenpeace har sagt, glöm ordet Monsanto. 2050 beräknas vi vara nio miljarder människor. Människor som kommer att vara rikare än vi är idag och som kommer att kräva bättre mat, mera kött. Samtidigt kommer vi att ha mindre åkermark tillgänglig, detta eftersom det byggs hus på odlingsbar jord. Plus att resurser tillgängliga för jordbruk beräknas minska. Fråga: En metod som ökar växters avkastning och minskar deras resursbehov, låter det verkligen som en dålig idé?

Det finns flera metoder att bättre utnyttja våra resurser och föda nio miljarder människor. Äta alger och insekter kan t.ex. vissa sig vara bra alternativ, fiskodling är en källa till proteiner som snabbt har blivit vanligare, på sikt kan in vitro kött finna på marknaden. Men nya grödor kan också vara en del av lösningen. Och det innefattar inte bara ökad avkastning, vi har också möjligheten att använda genteknik för att öka grödors näringsvärde, projekt som golden rice eller det liknande projektet för att öka näringsvärdet i kassava (båda projekten är likt C4-rice sponsrat av Bill & Melinda Gate foundation).

 * Svenskt namn bladmynta, latin: perilla frutescens, men om växten bli mer känd som bladgrönsak antar jag att det blir under det japanska namnet som även används i USA och UK. (Det sagt, det är kul att tänka sig att Sydkoreas eventuella nya ställning som det hippa asiatiska landet gör att vi kommer att använda det koreanska namnet: so-yeop - tack wikipedia.)

Bill Gates är en hjälte, vetenskapsförnekare är nollor

"You cannot call yourself a humanitarian and be opposed to GM crops" - Mark Lynas (i en kommentar om bl.a. gyllene ris, riset som är utvecklat med genteknik och innehåller betakaroten för att rädda miljontals barn från bristsjukdomar, undernäring och död.)

Att antivaccin och anti-GMO går hand i hand har vi sett tidigare Annika Dahlqvist, Susanna Ehdin ... ett tredje svenskt namn till listan är Rune Lanestrand, tidigare centerpartist. Jag upptäckte honom när jag såg att hans artikel Bojkotta Arlas GMO-mjölk i skrivandets stund är delad 1 563 gånger på facebook. Bisarrt nog påstår han att vi skulle ha slapp lag om GMO här i Sverige. I verkligheten har EU världens strängaste lagar om GMO.

I ärlighetens namn, artikeln är skriven 2009, Rune Lanestrand kan teoretisk vara en svensk Mark Lynas. Den brittiske miljöaktivisten Mark Lynas bad i januari i år om ursäkt för att han var med och skapade anti-GMO rörelsen. Som synes av citatet i är han nu för dessa grödor, och hans förklaring till att han ändrade sig är, ord för ord, "Jag upptäckte vetenskap". Men nej Rune Lanestrand har inte upptäckt vetenskap, på hans blogg finns fortfarande anti-gmo inlägg. Som nämnt kan vi infoga a-vitamin till ris, vaccin i potatisar eller peptider som motverkar hjärtattacker i tomater. Redan nu finns grödor som sparar bekämpningsmedel (t.ex. BT-bomull), i framtiden kan det finnas grödor som är bättre på att använda kväve, fosfor och kol, vilket skulle leda till större skördar och mindre övergödning. Varför, på förhand, vara emot dessa grödor?

Men tillbaka till antivaccin, det är det som avslöjar Lanestrand. Han är så fanatisk att han länkar till http://www.vaccinationsfaran.se/, en sida där man möts av påståendet att Bill Gates själv säger att vaccin är till för att avfolka världen. Suck, suck, suck, hur orkar man ens bemöta ett så barockt påstående? Som tur är behöver jag inte göra det själv, jag kan istället posta ett sk mem. Via facebook-gruppen Refutations to Anti-Vaccine Memes.