Här i Umeå ska en förening som heter Umeå Hackerspace starta en studiecirkel i 3d-skrivning. Jag är själv anmäld till studiecirkeln och har målsättningen att skriva ut ett lock med ett vattenlås som tillsammans med en burk ska användas för att mjölksyrejästa grönsaker. Surkål är den mest kända varianten av mjölksyrejästa grönsaker, i alla fall i Sverige, men det finns många andra exempel, t.ex. koreansk kimchi. Artiklar och böcker om mjölksyrejäsning brukar betona att det är “naturligt” (fast det kan argumenteras att kål är en kraftigt förädlad gröda och möjlksyrejäsning är procesering för att konservera maten) och även trendord som “ekologiskt” och “närodlat”, återkommer i texterna. Det sista något som av vissa kritiker ansers vara romantiska och neo-luddistiska fantasier. Men här börjar jag med att skrivriva om 3d-skrivare. 3d-skrivare och “neo-luddism” är helt enkelt inte ord som brukar användas i samma mening. För att gå vidare mot en mer vetenskaplig och teknikinriktad syn på matlagning. Mjölksyrejäsning inte bara en konserveringsmetod, det är också bioteknik och molekylärbiologi i och med att mikroorgansimer används i tillverkningen. Ett roligt exempel är att japanska forskare år 2000 publicerade en artikel i som undersökte vilka bakterier som egentligen finns i vår norrländska delikatess surströmming, som faktiskt också är en mjölksyrejäsning.
Umeå hackerspace är inte inriktat på biologi, men ute i världen finns det hackerspace med just den inriktningen och att isolera bakterier kan i teorin göras i ett kök. Det jag vill ha sagt är att redskapen för bioteknik blir mer och mer tillgängliga för “vanligt folk”. Detta fenomen jämförs ofta med datorer, en gång i tiden var det bara stater, universitet, militärer och storföretag som hade tillgång till datorer, i dag använder vi alla datorer dagligen. Länge var bioteknik bara tillgängligt för universitet och storföretag, idag blir det mer och mer tillgängligt för oss alla. I och med detta får “biohackers” utsprida i hela världen tillgång till tekniker för inte bara utveckling av t.ex. medicin utan också utveckling av mat. Det är möjligt att det parallellt med mattrenden förknippad med namn som Henrik Ennat och Mats-Erik Nilson, pågår det en annan matrevolution, en matrevolution som involverar just bioteknik. Detta på ett mer avancerat sätt än att använda 3d-utskriven matlagningsutrustning.
Ovanstående är något jag tidigare har skrivit om, för att ta exemplet jag tidigare nämnt, på min facebook-vägg dök det upp en så kallad gräsrotsfinanserad grupp som kallar sig Ageria och som arbetar i Irland med att göra "livsförlängande” yoghurt, med hjälp av bioteknik. De modifierar mikroorganismer i yoghurt till att framställa organiska molekyler (i första hand SAM, S-Adenosylmetionin), som de menar förlänger livet. Jag förstår att tidigare nämnda personer som Ennat och Nilson kan tänkas gå i taket vid tanken på en matrevolution som innefattar modifierade mikroorganismer men bioteknik har säkert använts i decennier för bl.a. tillverkning av livsviktiga läkemedel som insulin. Tillspetsat, om yoghurt med modifierade bakterier kan hjälpa till med att få oss att leva längre, då kommer de som tycker att GMO är onaturligt och “fusk” i framtiden ha sämre hälsa än resten av befolkningen. Det sista skrev jag givetvis eftersom ett försäljningsargument för ekologiskt är påståendet att det skulle vara mer hälsosammt.
Observera att mitt argumentet om min facebooksväns yoghurt bygger på ett “OM”, om just deras yoghurt verkligen fungerar på det sättet de hoppas. Men det är inte poängen, poängen är att gilla det eller inte, teamet i Irland är inte de enda som jobbar med att manipulera mikroorganismer till matproduktion. Jag skulle kunna lista många exempel på biohackare som jobbar med olika ideer för matproduktion. En dag kommer någon av alla dessa team att ha en produkt på marknaden. En produkt som kan vara både hälsosamare och mer ressursnålt och miljövänlligt än annan mat. Om biohackare har rätt kommer bioteknik en dag att vara lika vanligt som datorer är idag. Dessutom om min facebook-bekant lyckas med deras projekt kan jag i teorin isolera deras bakterier och använde dem till egna mjölksyrejästa grönsaker. Om det skulle vara lagligt (och säkert), vilket är en annan historia.
Källor:
Kobayashi T1, Kimura B, Fujii T. (2000). Strictly anaerobic halophiles isolated from canned Swedish fermented herrings (Surströmming). International Journal of Food Microbiology. vol. 54, no. 1–2
Gfrerer, Alex et al. (2016). www.ageria-bio.com
Chavez, Maria I. et al. https://realvegancheese.org/
Umeå hackerspace är inte inriktat på biologi, men ute i världen finns det hackerspace med just den inriktningen och att isolera bakterier kan i teorin göras i ett kök. Det jag vill ha sagt är att redskapen för bioteknik blir mer och mer tillgängliga för “vanligt folk”. Detta fenomen jämförs ofta med datorer, en gång i tiden var det bara stater, universitet, militärer och storföretag som hade tillgång till datorer, i dag använder vi alla datorer dagligen. Länge var bioteknik bara tillgängligt för universitet och storföretag, idag blir det mer och mer tillgängligt för oss alla. I och med detta får “biohackers” utsprida i hela världen tillgång till tekniker för inte bara utveckling av t.ex. medicin utan också utveckling av mat. Det är möjligt att det parallellt med mattrenden förknippad med namn som Henrik Ennat och Mats-Erik Nilson, pågår det en annan matrevolution, en matrevolution som involverar just bioteknik. Detta på ett mer avancerat sätt än att använda 3d-utskriven matlagningsutrustning.
Ovanstående är något jag tidigare har skrivit om, för att ta exemplet jag tidigare nämnt, på min facebook-vägg dök det upp en så kallad gräsrotsfinanserad grupp som kallar sig Ageria och som arbetar i Irland med att göra "livsförlängande” yoghurt, med hjälp av bioteknik. De modifierar mikroorganismer i yoghurt till att framställa organiska molekyler (i första hand SAM, S-Adenosylmetionin), som de menar förlänger livet. Jag förstår att tidigare nämnda personer som Ennat och Nilson kan tänkas gå i taket vid tanken på en matrevolution som innefattar modifierade mikroorganismer men bioteknik har säkert använts i decennier för bl.a. tillverkning av livsviktiga läkemedel som insulin. Tillspetsat, om yoghurt med modifierade bakterier kan hjälpa till med att få oss att leva längre, då kommer de som tycker att GMO är onaturligt och “fusk” i framtiden ha sämre hälsa än resten av befolkningen. Det sista skrev jag givetvis eftersom ett försäljningsargument för ekologiskt är påståendet att det skulle vara mer hälsosammt.
Observera att mitt argumentet om min facebooksväns yoghurt bygger på ett “OM”, om just deras yoghurt verkligen fungerar på det sättet de hoppas. Men det är inte poängen, poängen är att gilla det eller inte, teamet i Irland är inte de enda som jobbar med att manipulera mikroorganismer till matproduktion. Jag skulle kunna lista många exempel på biohackare som jobbar med olika ideer för matproduktion. En dag kommer någon av alla dessa team att ha en produkt på marknaden. En produkt som kan vara både hälsosamare och mer ressursnålt och miljövänlligt än annan mat. Om biohackare har rätt kommer bioteknik en dag att vara lika vanligt som datorer är idag. Dessutom om min facebook-bekant lyckas med deras projekt kan jag i teorin isolera deras bakterier och använde dem till egna mjölksyrejästa grönsaker. Om det skulle vara lagligt (och säkert), vilket är en annan historia.
Källor:
Kobayashi T1, Kimura B, Fujii T. (2000). Strictly anaerobic halophiles isolated from canned Swedish fermented herrings (Surströmming). International Journal of Food Microbiology. vol. 54, no. 1–2
Gfrerer, Alex et al. (2016). www.ageria-bio.com
Chavez, Maria I. et al. https://realvegancheese.org/
