lördag 21 maj 2016

Biohack och mjölksyrejäsning

Här i Umeå ska en förening som heter Umeå Hackerspace starta en studiecirkel i 3d-skrivning. Jag är själv anmäld till studiecirkeln och har målsättningen att skriva ut ett lock med ett vattenlås som tillsammans med en burk ska användas för att mjölksyrejästa grönsaker. Surkål är den mest kända varianten av mjölksyrejästa grönsaker, i alla fall i Sverige, men det finns många andra exempel, t.ex. koreansk kimchi. Artiklar och böcker om mjölksyrejäsning brukar betona att det är “naturligt” (fast det kan argumenteras att kål är en kraftigt förädlad gröda och möjlksyrejäsning är procesering för att konservera maten) och även trendord som “ekologiskt” och “närodlat”, återkommer i texterna. Det sista något som av vissa kritiker ansers vara romantiska och neo-luddistiska fantasier. Men här börjar jag med att skrivriva om 3d-skrivare. 3d-skrivare och “neo-luddism” är helt enkelt inte ord som brukar användas i samma mening. För att gå vidare mot en mer vetenskaplig och teknikinriktad syn på matlagning. Mjölksyrejäsning inte bara en konserveringsmetod, det är också bioteknik och molekylärbiologi i och med att mikroorgansimer används i tillverkningen. Ett roligt exempel är att japanska forskare år 2000 publicerade en artikel i som undersökte vilka bakterier som egentligen finns i vår norrländska delikatess surströmming, som faktiskt också är en mjölksyrejäsning.

Umeå hackerspace är inte inriktat på biologi, men ute i världen finns det hackerspace med just den inriktningen och att isolera bakterier kan i teorin göras i ett kök. Det jag vill ha sagt är att redskapen för bioteknik blir mer och mer tillgängliga för “vanligt folk”.  Detta fenomen jämförs ofta med datorer, en gång i tiden var det bara stater, universitet, militärer och storföretag som hade tillgång till datorer, i dag använder vi alla datorer dagligen. Länge var bioteknik bara tillgängligt för universitet och storföretag, idag blir det mer och mer tillgängligt för oss alla. I och med detta får “biohackers” utsprida i hela världen tillgång till tekniker för inte bara utveckling av t.ex. medicin utan också utveckling av mat. Det är möjligt att det parallellt med mattrenden förknippad med namn som Henrik Ennat och Mats-Erik Nilson, pågår det en annan matrevolution, en matrevolution som involverar just bioteknik. Detta på ett mer avancerat sätt än att använda 3d-utskriven matlagningsutrustning.

Ovanstående är något jag tidigare har skrivit om, för att ta exemplet jag tidigare nämnt, på min facebook-vägg dök det upp en så kallad gräsrotsfinanserad grupp som kallar sig Ageria och som arbetar i Irland med att göra "livsförlängande” yoghurt, med hjälp av bioteknik. De modifierar mikroorganismer i yoghurt till att framställa organiska molekyler (i första hand SAM, S-Adenosylmetionin), som de menar förlänger livet. Jag förstår att tidigare nämnda personer som Ennat och Nilson kan tänkas gå i taket vid tanken på en matrevolution som innefattar modifierade mikroorganismer men bioteknik har säkert använts i decennier för bl.a. tillverkning av livsviktiga läkemedel som insulin. Tillspetsat, om yoghurt med modifierade bakterier kan hjälpa till med att få oss att leva längre, då kommer de som tycker att GMO är onaturligt och “fusk” i framtiden ha sämre hälsa än resten av befolkningen. Det sista skrev jag givetvis eftersom ett försäljningsargument för ekologiskt är påståendet att det skulle vara mer hälsosammt.

Observera att mitt argumentet om min facebooksväns yoghurt bygger på ett “OM”, om just deras yoghurt verkligen fungerar på det sättet de hoppas. Men det är inte poängen, poängen är att gilla det eller inte, teamet i Irland är inte de enda som jobbar med att manipulera mikroorganismer till matproduktion. Jag skulle kunna lista många exempel på biohackare som jobbar med olika ideer för matproduktion. En dag kommer någon av alla dessa team att ha en produkt på marknaden. En produkt som kan vara både hälsosamare och mer ressursnålt och miljövänlligt än annan mat. Om biohackare har rätt kommer bioteknik en dag att vara lika vanligt som datorer är idag. Dessutom om min facebook-bekant lyckas med deras projekt kan jag i teorin isolera deras bakterier och använde dem till egna mjölksyrejästa grönsaker. Om det skulle vara lagligt (och säkert), vilket är en annan historia.

Källor:

Kobayashi T1, Kimura B, Fujii T. (2000). Strictly anaerobic halophiles isolated from canned Swedish fermented herrings (Surströmming). International Journal of Food Microbiology. vol. 54, no. 1–2

Gfrerer, Alex et al.  (2016). www.ageria-bio.com

Chavez, Maria I. et al. https://realvegancheese.org/




Biotekink som exempel på internationellt samarbete

Sommaren 2010 turnerade konstnären Erik Sjödin i Sverige med en utställning om mossbräken, små växter, ormburkar, i släktet Azolla, för att uppmärksamma växtens potential till odling och flera användningsområde för oss. År senare, 2014, tog ett team forskare i Durham, North Carolina upp tråden och startade ett gräsrots finansierat projekt för att kartlägga växtens DNA samt DNA för de bakterier som lever i symbios med mossbräken. Detta för att lära oss mer om växten och vilken potentiell roll växten kan spela. Själva kartläggningen utfördes i Shenzhen, Kina. Vi har ett forskningsprojekt i North Carolina inspirerat av en svensk konstnär, finansieras av människor från hela världen och som använder data framtaget i Kina. Jag själv var för övrigt en av finansiärerna


På min facebook-vägg dök det upp ett annat projekt, från en annan gräsrotsfinanserad grupp. En grupp som kallar sig Ageria och som arbetar i Irland med att göra "livsförlängande” yoghurt, med hjälp av bioteknik. De modifierar mikroorganismer i yoghurt till att framställa organiska molekyler (i första hand SAM, S-Adenosylmetionin), vilket de menar gör yoghurt mer hälsosam. Igen finansiärer från hela världen stödjer en internationell grupp, en grupp vi kan anta själv influerad av forskning från hela världen.


Den danska organisationen biologigaragen berättar på sin blogg om en workshop i tillverkning av Miso. Workshopen leddes av en kvinna som hade lärt sig göra miso hos en japansk familj i Kalifornien. Inlägget avslutas med konstaterandet att en internationell grupp studenter undervisades av en danska som själv lärt sig från japaner i Kalifornien.


En vår för några år sedan hade jag en kurskompis från Beijing. Tack vare hans gästfrihet fick jag vara med på hans improviserade firande av det kinesiska nyåret. En sak jag kommer ihåg från det firandet är när vi lagade mat tillsammans i köket i hans studentkorridor och en kille från Tokyo tittade på oss och sa: “Swedish people cooking Chinese food”.


Detta är bara fyra exempel som alla har med mat (just mat och bioteknik är ett ämne för en annan krönika) att göra och bortsätt från det sistnämnda är alla relaterade till biologi. Detta är inte ett nytt amerikanskt sekel, men kanske inte heller ett kinesiskt sekel. Det är kul att tänka sig att detta är ett sekel av internationellt samarbete.


Källor:
http://www.azollagenome.net/
http://ageria-bio.com/
http://biologigaragen.org/2014/601

onsdag 27 november 2013

Genetic engineering och vin

Select any time point in the history of agriculture - say, agriculture and agricultural research in 1990 - and the we cannot really say that before this point things were still done in a natural way. go back another 10 or 20 years, and we still could not maintain that up to that point plant breeder were doing no more than nature itself could have managed. Why, in the debate on natural versus unnatural, should we draw the line right here, right now, at the point where genetic engineering has entered the scene?

- Per Pinstrup-Andersen and Ebbe Schioler (2000)


På bloggen http://detartrams.blogspot.se har jag läst två inlägg om debatten om bekämpningsmedel i vin efter Kalla faktas program i ämnet: Ljumna fakta samt Kalla Fakta svarar. Det som stör mig är att det finns en relativ enkel och säker metod att minska användningen av bekämpninsmedel inom druvodlingen, men att folk är för rädda, okunniga eller fega för att föreslå den. Jag syftar på genetic engineering av druvor, GMO-druvor i dagligt tal. Den här gången gör jag det enkelt för mig och länkar till ett blogginlägg om just möjligheten att framställa GE-druvor som skulle behöva mindre bekämpningsmedel. Samtidigt som det ger vin med samma kvalitet: GMO wine grapes would be cool .


För att ta ett exempel från ovannämnda blogg, europeiska vingårdar besprutar hårt mot "Downy mildew", en svampsjukdom. Det är den dåliga nyheten, den bra nyheten är att amerikanska vinrankor är immuna mot "Downy mildew". Visst skulle vi kunna odla amerikanska vinrankor här i Europa, men det blir inget gott vin av dem. En tänkbar lösning är att föraöver gener som ger immunitet mot svampsjukdomen från amerikans vinrankor till välkända vindruvor som pinot noir, chardonnay, osv. och få druvor som inte behöver besprutas med bekämpningsmedel mot svamp, men ändå levererar gott vin. Notera att det i detta fall handlar om att flytta gener från en vinranka till en annan vinranka, inte om att flytta gener från en fisk till en tomat som Greenpeace alltid tar upp i sin skräkpropaganda mot GMO.


1, 2

lördag 28 september 2013

5:2 dieten är ungdomens källa, om du är en rundmask

Jag fastar, ibland kombinerer jag fastan med gurkmejante, för att förstäraka autophagy. Har jag någon aning om varför autofagy skulle vara nyttigt? Nej, det erkäner jag villigt jag inte har. Låt mig gå över till frågorna jag kan besvara: Gör fastan att jag går ner i vikt? Nej. Är det ungdomens källa? Glöm det. Kan det minska risken för vissa sjukdomar? Kanske.

Men låt mig gå tillbaka till ungdomens källa. Innan kvälstidningarna blev bettutade intermittent fasting (IF), eller mer precis 5:2 varianten av den, läste jag böckerna The Youth Pill, av David Stipp, Selling the Fountain of Youth av Arlene Weintraub och även Super Sad True Love Story av Gary Shteyngart kan nämnas. All tre tar upp den mer eller mindre seriösa rörelsen för att stoppa åldrandet. Den första boken tar upp forskning kring frågan, den andra handlar om chalataner som tjärnar pengar på rörelsen, och den tredje är en sci-fi roman som berör ämnet. För mig är därför IF något som kommer från denna rörelse för att bota åldrandet. Därför tänker jag länka till en bloggpost, med en något negativ syn på IF, skriven 2010 av en kille inom denna rörelse: Does Intermittent Fasting Increase Lifespan?. Sammanfattning:

1. Gnagare i forskar laboratorier kommer snällt att fasta en dag, och sedan äta normalt nästa dag. Människor fungerar inte så, efter att ha fastat en dag tenderar vi att frossa i mat med högt kaloriinhåll nästa dag. Därmed bli IF för dessa gnagare en variant av calorie restriction (CR), men inte för oss.

2. Våra duktiga forskare har utvecklat flera metoder för att sakta ner åldrandet och förlänga livet. Om, ja det finns ett Om, du är en bananfluga eller en rundmask. Om du är en mer komplicerad invivid som en råtta eller en mus, ja då har vi en, två kanske tre metoder att sakta ned åldrandet och förlägna livet. Om du är en människa, en ännu mer kompixerad och naturligt långlivad art, finns det ännu färre kända sätt att förlänga livet. Här ska tilläggas skribenten antanligen syftar på CR och att dieten skulle fungera på männiksor. Men mot det finns invändningar, det saknas data. Dels skulle det givetvis vara oetiskt att genomföra denna typ av experiment på människor. Dels sedan bloggposten publiserats har en studie publiserats och fått mycket mediautryme, en studie som inte hittade några bevis att CR fungar för rhesusapor, i alla fall inte fungar som på gnagare (Mattison et al., 2012). Dåliga nyheter för människor eftersom både vi i likhet med rhesusapor är primater (inte gnagare). Nog om detta, poängen är att bara för att fasta leder till längre liv för rundmaskar, behöver det inte leda till det för människor.

Jag säger inte att man inte kan gå ner i vikt med 5:2, eller att den inte skulle kunna förebygga sjukdomar. Mycket viktigare, den kanske kan lära oss mer om åldrandet och därmed om åldersrelaterade sjukdomar, men sälj inte dieten som “ungdomens källa”. Det är alldeles för tidig för det, och detta skriver jag lika mycket för att ta ner min egna orelistiska förhoppningar och önesketänkande om dieten, som för något annan.

tisdag 20 augusti 2013

Men varför äter de fattiga inte Gâteau aux carottes om de behöver A-vitamin?

Tänkte bara snabbt nämna att media ofta tar tid att kritisera klimatförändringsförnekarna och rapportera ny forskning om klimatförändringarna. Idag publicerade DN vetenskap följande artikel: Forskare allt säkrare att människan är klimatboven. Det är bra, men tänk om klimatförändringsförnekarna skulle vandalisera och sabotera klimartforskarnas utrustning, vilket ramaskri det hade blivit i media.

Ovanstående är precis vad som händer för forskare inom bioteknik, igen och igen, denna månad blev en försöksodling av Golden Rice i Filippinerna vandaliserad: Golden Rice trial Vandalized och svensk media har inte uppmärksammat vad denna typ av antivetenskap ställer till med. Har aktivisterna en egen, lika hållbar och billig plan för att förhindra A-vitaminbrist hos de fattigaste av de fattigaste barnen i tredje världen, som Golden Rice? Tillåt mig tvivla. Och det är synd att media inte tar upp denna antivetenskap på samma sätt de tar upp antivetenskapen inom klimatförändringsförnekarna.

lördag 22 juni 2013

Vad kan popularisera GM-grödor?

Frågan om morgondagens mat är mycket mer än GM-grödor, t.ex. beskrivs insekter ofta som en framtida resurssnål och miljövänlig proteinkälla. Om jag ska ha någon chans att få mycket uppmärksamhet till den här bloggen skulle jag börja odla insekter hemma, äta dem och fotografera det hela, som på bloggen Girl Meets Bug. För tillfället intresserar jag mig däremot mer för GM-grödor. Däremed inte sagt att jag har alla svaren, jag är bara en student. Jag kanske inte är den mest kvalifiserade persone att förklara hur växter använder dubbelsträngat-RNA och hur dubbelsträngat-RNA används i vissa GM-grödor. Men som sagt var det intresserar mig. En stor skillnad mellan de två ämnena är att det, mig veterligen, inte finns någon stor opinion som vill förbjuda folk att äta insekter, men en stor opinion stödjer förbud av alla GE-grödor, rakt av.

Det är inget att sticka under stolen med att allmänheten är emot GMO. Jag har själv påverkats av denna negativa inställning, någonstans i bakhuvudet finns alltid frågan: “Tänk om GMO är så hemskt som alla tror”. Allmänheten litar inte längre på vetenskapen. Här tänkte jag ta upp två scenario som skulle kunna ändra allmänhetens inställning. Jag kallar dem Freeman Dyson-scenariet respektive Josh Schonwald-scenariet, efter personerna jag först såg använda dem.

Freeman Dyson-scenariet bygger på Dysons extrem teknikoptimistiska (naivt teknikoptimistiska?) artikel Our biotech future från 2007. I den utvecklar han en ide som går tillbaka till hans nästan tio år äldre bok The Sun, the Genome and the Internet , han beskriver en framtid där bioteknik har “domesticerats” på samma sätt som datorer har gjort det. När datorer var dyra och bara användes av militären och myndigheter var de skrämmande. Idag när treåringar leker med surfplattor kraftfullare än militära superdatorer var för några decennier sedan, är det inte det minsta skrämmande. På samma sätt är bioteknik skrämmande när det bara är tillgänglig för stora företag, men blir mindre skrämmande i takt med att tekniken blir mer tillgänglig för allmänheten.

Utvecklingen för sekvensering av DNA jämförts ofta med utvecklingen för datorer. I båda fallen har snabbheten ökar exceptionellt och kostnaderna minskar lika fort. Dyson tar liknelsen med datorer ännu längre, genteknik kommer enligt honom att bli lika vanligt som hemdatorer. Han beskriver en framtid där barn tillverkar sina egna miniatyrdinosaurier. M.a.o. Dyson tror att genmanipulering kommer att bli accepterat, eftersom alla kommer att syssla med genmanipulering.

Josh Schonwald-scenariet har jag tagit från Schowalds bok The taste of tomorrow. Han argumenterar att en populär produkt kan ändra allmänhetens inställning. De GMO-produkter han nämner är bl.a. Golden Rice samt en GM-potatis med det svåröversättliga namnet Innate™ potatoes. Golden Rice/gyllene ris, riset som innehåller främmande gener för att kunna producera betakaroten och rädda barn från A-vitaminbrist, föreslogs redan på 1980-talet och en studie publicerad i Science i januari 2000 visade att det var möjligt att tillverka. Bjørn Lomborg menar att A-vitaminbrist har dödat 8 miljoner barn de senaste 12 åren, och gjort många fler blinda. Om sant, och om gyllene ris kan förhindra sådana tragedier i framtiden, kan nog allmänheten ompröva sina åsikter.

Innate potatoes beskriver Schowald som "anti-cancer" vilket är överdrivet. Bakgrunden är att jämfört med vanlig potatis innehåller Innate potatoes mycket mindre av aminosyran asparagin som tillsammans med socker kan bilda akrylamid. Detta görs utan att tillföra något främmande DNA, tekniken som används kallas RNA interference, och innefattar just dubbelsträngat-RNA. Mins ni larmet för kanske tio år sedan om akrylamid i chips och pommes frites? Det var just detta som det handlade om, men att chips gjorda av potatisen innehåller mindre, cancerogent akrylamid jämfört med vanliga chips gör de givetvis inte till hälsokost. Nyttigare, kanske, men inte hälsokost. Vad jag har förstått, kan vi inte ens säkert säga om någon människa har fått cancer av akrylamid i chips. Jag kan ha fel men potatisen imponerar inte på mig, åt andra sidan om någon vill läsa mer om den och vilka andra egenskaper den har, se här Q&A with Haven Baker on Simplot’s Innate™ Potatoes.

Jag vet inte om allmänheten kommer att tänka om när det gäller GM-grödor. Kanske kommer det långsamt att förändras helt enkelt eftersom tekniken långsamt blir vanligare, och mer och mer nödvändig. Icke att förglömma att tekniken är impopulär i Europa och Nordamerika betyder inte att den i framtiden inte kommer att användas i t.ex. Afrika och Asien. Det finns universitet i länder som Brasilien och Kenya, att det pågår forskning i Asien är väl tillräckligt välkänt för att jag inte ska behöva skriva ned det, de universiteten kan givetvis också utveckla GM-grödor. Eller som Dysons framtidsvision kanske det inte ens behövs universitet. Det jag säger är att det kanske inte kommer att spela någon större roll om tekniken populariseras här eller ej, den kommer ändå att användas i andra länder och säkerligen också av privatpersoner.